Rik kust alltså, landet Costa Rica ligger mellan Panama och Nicaragua och har en massa gott att erbjuda. Vi flög via Denver där vi mötte upp en trött och stressad Hanna som hade spenderat nyår med skidåkning i Colorado. Jag sov inget på flyget och var något av ett vrak första dagen i Costa Rica. Vi landade i San José, gick och växlade lite pengar och sdan hyrde vi en bil, fyrhjulsdrift och GPS var en bra idé såhär i efterhand :). Vi letade reda på en guidebok om Costa Rica, körde sedan ner till Jáco och käkade lunch på Stranden, självklart var det en hel drös med amerikanare som satt och skrålade och kollade på amerikansk fotboll, blä alltså. Vad som sedan hände var ju lite som om någon hade läst mina tankar...strömmen gick och alla TV apparater slocknade, how how! Vi fortsatte sedan ner till Quepos, checkade in och krashade...varmt men efter så många timmar utan sömn var det inga problem. Dagen efter åkte vi till Manuel Antonio, vackra stränder och nationalpark med tuffa djur fanns att njuta av. Vi spenderade två dagar där, för att sedan köra upp till Tamarindo, en stad på Nicoya Peninsula, cirka 4 timmars resväg på extremt dåliga vägar. När vi åkte in i Tamarindo höll vi på att köra på två danskar som bodde på samma gata som oss i San Diego. Vi käkade lunch med dem, och sedan flyttade vi in på samma ställe som dem. Vi surfade, festade och åt god mat, gick på en reggae konsert och tog det piano, haha. Sedan kollade vi in den strand som, enligt guideboken, är den vackraste stranden i Costa Rica, Playa Conchal. Den var väl vacker som bara den, vattnet vackert turkost och så, men inte var det så märkvärdigt...kanske har jag dock en liten overload på stränder, och uppskattar den inte så mycket som jag skulle gjort i andra lägen...
Efter detta knappade vi in Sámara på GPS:en och körde. Det var en bumpig resa, dock inte så lång, och vi kom fram välbehållna och inte alltför trötta. Vi checkade in på ett ställe som danskarna hade tipsat oss om. Det låg i princip på stranden, så ut från rummet till stranden var det cirka 10 meter...verkar vara temat för den här resan, jaja. Jag och Hanna utforskade omgivningen på häst, det var skoj, men jag hade väldiga smärtor i flera dagar efteråt. Dagen efter åkte vi till Santa Teresa, och vägen som tidigare varit dålig blev nu mycket mycket sämre, och det var partier då vi korsade floder, besteg berg och tog oss fram på sönderregnade vägar...vi kom iaf fram till slut, och lunchade på ett ställe, hon som hade restaurangen tipsade om ett hotell rakt över gatan, och det visade sig vara ett mycket bra alternativ. Två surfproffs som hade ett stort hus om gjort till Hotell, och vi var de enda gästerna (ruschen som varade kring jul och nyår hade liksom avtagit)...Det var sjukt sjukt sjukt bra ställe, jag surfade hela dagarna, och gjorde större framsteg än jag vågat hoppas på, vågorna var magiskt bra, och jag var lycklig som aldrig förr. Dessutom kunde man ju vara i vattnet utan att frysa tårna av sig efter 45 minuter...
Vi lämnade Santa Teresa med lite vemod, och jag med övertygelsen att dit ska jag igen!!
Resan tillbaka till San José gick bra, förutom att det blev lite dåligt med tid för att vägarna var extremt smala och lastbilar blockerade framfarten...
Vi bodde på ett hotell i San José som en av ägarna av hotellet i Santa Teresa hade rekommenderat, problemet var bara att, trots att han hade bokat ett rum åt oss, var inte rummet ledigt när vi kom dit sent på kvällen...det visade sig att någon annan hade gjort en bokning av samma rum...vi fick till slut sova i ett rum som enbart hade en dubbelsäng och en soffa...
Vi flög tidigt dagen efter, och förutom lite förseningar, förlorat bagage och trötta medresenärer gick allt bra, skönt att komma tillbaka. Väl hemma var det stress, kurser som skulle väljas, och platserna fylldes upp så fort att det inte gick att få de kurser jag ville. Jag hittade en del andra som jag kan tänka mig att läsa, men vi får se, jag hoppas fortfarande på två andra kurser som jag ska försöka krascha...
Innan Geir hade lämnat San Diego kom fyra nya gäster, Mina bröder Gustaf, Edvin och Bertil, plus Gustafs flickvän Josefine. Det blev med andra ord fullt hus...puh!
Vi har haft easy living ett par dagar, surfing, volleyboll och sol. Igår kom våran bil som vi köpt, så idag tog vi premiärturen, och Gustaf och Josefine har shoppat.
Det regnar i San Diego, jag gillar det inte, och hoppas att det slutar snart.
Hoppas allt bra i Sverige, trots superkyla!
